När någon dör
När en nära anhörig dör hinner sorgen sällan bearbetas klart förrän vardagen fylls med måsten, både för din del och för att hantera dödsboet efter den avlidne.
Vi hjälper dig genom en svår tid
Inom en månad ska begravning hållas till vilken inbjudningar ska skickas. Samtidigt ska posten tömmas, räkningar betalas, bostaden avyttras och abonnemang sägas upp. På Verahill Familjejuridik har vi möjlighet att vara med dig i hela processen.
Begravning
Hos våra begravningsbyråer på Klarahill blir du väl bemött av våra rådgivare som har lång erfarenhet av att hantera allt kring en nära anhörigs bortgång. Läs mer och kontakta din närmaste begravningsbyrå på Klarahill.se
Bouppteckning
Att upprätta en bouppteckning är ett av de första ”måstena” som uppstår när någon dött. Inom fyra månader från dödsfallet ska bouppteckningshandling upprättas och skickas in till Skatteverket.
Bouppteckningen ska förklara vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar, om testamente, äktenskapsförord eller andra juridiska handlingar upprättats samt vilka tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen. I processen av att upprätta en bouppteckning ska ett möte hållas som kallas bouppteckningsförrättning dit alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas.
Efter mötet färdigställs bouppteckningshandlingen och när den är klar ska handlingen skickas in till Skatteverket för registrering. Efter registrering fungerar bouppteckningen som dödsboets legitimationshandling. Handlingen förklarar vem eller vilka som har rätt att företräda dödsboet i kontakten med exempelvis banker eller myndigheter.
I vissa fall ska en bouppteckning inte upprättas i Sverige. Den ska upprättas i utlandet. Vad som avgör detta beror på i vilket land den avlidne var bosatt innan denne avled. En annan aspekt som kan ha betydelse är om den avlidne genom testamente bestämt att lagen i ett annat land ska ligga till grund för arvsfördelningen av egendomen i Sverige. I de fall det finns egendom i utlandet kan det vara aktuellt med ett europeiskt arvsintyg som utfärdas av skatteverket. I Sverige är arvsskatten avskaffad sen långt tillbaka. Arvsskatt kan dock bli aktuellt för arvsmottagaren eller dödsboet baserat på vilka länder som arvet är kopplat till.
Arvskifte
När bouppteckningen är registrerad ska, om man är fler än en dödsbodelägare, enligt lag ett arvskifte upprättas. Arvskiftet specificerar vem som ska ärva vad och är ett avtal mellan alla arvingar. I arvskiftet tas frågeställningar upp och regleras som till exempel avsättning för skatt, hur utlägg hanteras och vem som ansvarar för vad framöver.
Arvskiftet behöver till skillnad från bouppteckningen inte skickas in till Skatteverket, däremot kräver Lantmäteriet och bankerna att man visar upp ett arvskifte för att kunna föra över tillgångarna.
Förvaltning av ett dödsbo
När någon nära dör uppstår mitt i sorgen en massa moment som kräver ansvar. Som arvingar ansvarar ni för att förvalta dödsboet vilket innebär att ni ska se till att tillgångar och skulder tas om hand om tills att ni kan avsluta dödsboet.
Att avsluta ett dödsbo tar tid. Dödsboet kan nämligen inte avslutas förrän alla skulder är betalda och alla tillgångar har skiftats ut på arvingarna.
Checklista | Om en anhörig dör
Om en anhörig går bort kan det vara svårt att fokusera på något annat än sorgen. Ändå är det en hel del man måste ta itu med när det gäller dödsbon. Vi hoppas att den här checklistan kan avlasta lite grann så att du kan fokusera mer på nära och kära och, förstås, ditt eget sorgearbete.
Checklista | Innan bouppteckningen
När en person gått bort och lämnar tillgångar som täcker mer än kostnaderna för begravningen eller äger en fastighet eller en bostadsrätt ska en bouppteckning upprättas. Den ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Oavsett om du ska upprätta bouppteckningen själv eller ta hjälp av en jurist hoppas vi på Verahill att du får nytta av den här listan över information och underlag som behövs till bouppteckningen.