Det blev inte som vi hade tänkt

Det var tidig vår och en varm och skön morgon. Ljuset hade börjat återvända och på familjens släktkalas helgen innan hade man kunnat ta kaffet utomhus. Peter ler en aning åt det fina minnet, men hans blick blir snart sorgsen och ögonen aningen blanka.

-Jag hade precis ätit frukost, när en av mina systrar ringde och berättade att pappa hade fått en allvarlig stroke. Vi blev helt tagna på sängen. Pappa som jobbat i skogen i hela sitt liv och var vältränad, frisk och stark som en oxe. Nu svävade han mellan liv och död, och vi, som normalt är handlingskraftiga, kunde bara passivt se på. Det var en fruktansvärd väntan.

När Peters pappa sakta blev bättre släppte oron och ersattes av lättnad och glädje. Nu var det över. Visst skulle återhämtningen ta tid, men sedan skulle livet återgå till det normala.

Tyvärr blev det inte så.
Händelsen hade påverkat Peters pappa på flera plan; personligheten var förändrad och förmågan att fatta beslut helt borta.
- Pappa kunde inte längre sköta sin ekonomi och inte heller förvalta skogen.
Det var så oväntat och trots glädjen över att han överlevt växte sorgen över att ha förlorat allt som varit så självklart. Mitt i allt konstaterades dessutom att vi hade ett angrepp av barkborrar och situationen blev ohållbar.

Peter och hans två systrar hade genom åren haft stor insikt i verksamheten och ägde kunskap om både skogen och ekonomin. De gjorde upp en plan men upptäckte snart att det inte var tillräckligt. När de förstod att det inte räcker med att vara närstående för att kunna hantera ekonomin var de nära att ge upp.

-Vi hade inte rätt att fatta några ekonomiska beslut, varken för verksamheten eller pappa. En god man förordnades, men det tog tid och det är svårt för en utomstående att sätta sig in alla detaljer. Det hade varit otroligt skönt med eget mandat eller att kunna luta sig mot någon som levt med skogen på samma sätt som vi.

Det tog nästan ett helt år att få alla detaljer på plats och det har tagit mycket energi.
- Alla känslor och oron för ekonomin tärde både på oss och pappa och skapade onödigt gnissel i familjen. Att ha bättre koll på vad som gäller hade hjälpt oss alla. Nu vet jag hur snabbt livet kan förändras och har själv skrivit både testamente och en framtidsfullmakt, så att personer jag litar på kan ta över om något skulle hända mig. Mina barn ska aldrig behöva hamna i samma situation.

 

Hur fungerar en framtidsfullmakt?   Planera för framtiden

 

 

”Mitt i sorgen behövde vi hantera ekonomin - men var bakbundna”.