Tillbaka till partnerkampanjen Stäng

Arvskifte

Ett arvskifte visar hur arvet efter en avliden person ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Det är viktigt att alla aktuella frågeställningar och juridiska aspekter är reglerade. Om väsentliga delar utelämnas finns en risk att de återkommer som otrevliga överraskningar.  

  • Måste jag ta hjälp vid ett arvskifte?
  • Vad händer om man inte är överens?
  • Vad kostar det att få hjälp med arvskiftet?

När en nära anhörig gått bort är det mycket att tänka på. Boka in dig för ett kostnadsfritt samtal med oss på Verahill Familjejuridik för att få vägledning i dödsbohanteringen kring bouppteckning, dödsboavveckling och arvskifte. Du förbinder dig inte till något. Om du väljer att gå vidare med uppdrag till oss kommer juristen ge dig en prisbild för just din situation.

Därför ska man ta hjälp med arvskiftet 

Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur arvet efter den avlidne ska fördelas mellan dem som har del i dödsboet. Utöver det reglerar arvskiftet även andra viktiga juridiska och ekonomiska aspekter som skatt, tillkommande kostnader, hur utlägg regleras, vem som ska deklarera, när slutredovisning ska ske och vem som ska utses som aktförvarare. Det är viktigt att allt faktiskt beslutas och då också uttrycks på rätt sätt.  

Handlingen måste undertecknas och godkännas av samtliga dödsbodelägare.  

När ska ett arvskifte göras? 

Ett arvskifte ska upprättas om det finns fler än en dödsbodelägare. Rent tidsmässigt görs det efter det att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Först efter det kan arvet kan betalas ut. Det är viktigt att en arvskifteshandling är korrekt upprättad så att det inte uppstår problem eller tveksamheter i samband med att arvet fördelas.  

Vad händer om man inte är överens? 

Innan arvskifte kan ske måste alla dödsbodelägare enas om hur arvet ska fördelas. Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan man ansöka om att tingsrätten ska förordna en skiftesman. 

Vad kostar ett arvskifte?

Kontakta oss gärna för att få en prisuppskattning för just ditt ärende. Börja med att boka in dig för ett kostnadsfritt samtal med oss på Verahill Familjejuridik för att få vägledning. Du förbinder dig inte till något. Om du väljer att gå vidare med uppdrag till oss kommer juristen ge dig en prisbild för just din situation.

 

Hitta lediga tider för rådgivning här!

 

Frågor och svar - arvskifte

Ett arvskifte innebär att egendom skiftas från den avlidne till dödsbodelägaren eller dödsbodelägarna. Arvskifteshandlingen upprättas skriftligen och ska godkännas av samtliga dödsbodelägare efter att bouppteckning registrerats hos Skatteverket.

När dödsbodelägarna endast kan enas om hur en viss del av tillgångarna ska skiftas ut, kan det blir aktuellt med ett partiellt arvskifte. Det innebär att dödsbodelägarna kommer överens om hur just de tillgångarna ska fördelas medan resterande kvarlåtenskap kan skiftas ut vid ett senare tillfälle. I dessa lägen kan det vara bra att ta hjälp från oss på Verahill för att reda ut frågor och komma framåt i dödsboavvecklingen. Om dödsbodelägarna inte kan nå enighet avseende fördelning av resterande arv, kan vi även hjälpa till med att ansöka om skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten.

Ett testamente föreskriver ett förordnande av kvarlåtenskapen utöver den legala arvsordningen. Testamentet kan exempelvis föreskriva att ett visst specificerat föremål av arvet ska tilldelas en person, vilket kan medföra att dödsbodelägarna själva inte ges möjlighet att bestämma kvarlåtenskapens fördelning vid arvskiftet. Det är därför mycket viktigt att beakta testamentet vid upprättandet av arvskiftet, med anledning av dess påverkan på kvarlåtenskapens fördelning.

Vi erbjuder inte några mallar för att upprätta arvskiften, med anledning av att innehåll och utformning inte skulle passa i varje enskilt fall. Vi upprättar specifikt anpassade handlingar inför varje arvskifte.

Arvsskatten avskaffades 1 januari 2005, samtidigt som gåvoskatten. Emellertid kan skatt uppkomma till en följd av försäljning av hus och värdepapper i ett dödsbo, vilket kan medföra att dödsboet blir skattskyldigt.

  • Vi ser till att era frågor avseende arvskiften reds ut och vi hjälper er hela vägen fram.
  • Vi är experter på familjejuridik och hjälper dig hela vägen. 
  • Vi är opartiska i upprättandet.

I dödsbon där det bara finns en dödsbodelägare ska inget arvskifte göras. När Skatteverket registrerar bouppteckningen anses äganderätten övergå från dödsboet till den ensamma dödsbodelägaren. I dödsbon där det emellertid är fler än en dödsbodelägare är det lag på att arvskifte ska upprättas.

  • Steg för steg: 
    • Ett första steg är att boka in ett kostnadsfritt samtal med någon av våra jurister som kan identifiera lösningar utifrån just er situation, exempelvis huruvida ett upprättande av arvskifteshandling kan anses nödvändigt samt lämpliga tillvägagångssätt. Därefter kan du boka in ett möte med oss för individuell rådgivning, antingen via videolänk eller ett fysiskt möte på plats. 
    • Steg två är att dödsbodelägarna, såtillvida det finns fler än en, kommer överens om hur kvarlåtenskapen från den avlidne ska fördelas mellan dem. Vi vägleder er genom detta.
    • Steg tre är att en arvskifteshandling upprättas, som är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna om hur arvet ska komma att fördelas. Arvskifteshandlingen grundar sig i bouppteckningen, varför det är viktigt att den representerar en korrekt bild av dödsboet per den avlidnes dödsdag.
    • När sedan arvskifteshandlingen är upprättad och undertecknad av dödsbodelägarna är det läge att verkställa arvskiftet. Vid verkställandet överförs tillgångarna i dödsboet till dödsbodelägarna.

En arvskifteshandling är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna som till skillnad från bouppteckningen inte ska registreras hos Skatteverket. Om man ansöker om lagfart med stöd av arvskiftet  så kommer handlingen att läggas i Lantmäteriets akt och därmed blir handlingen offentlig.

För att minska kostnader kan vi exempelvis erbjuda att vi hjälper till med upprättandet av arvskifteshandlingen, men att den senare kan verkställas av dödsbodelägarna själva.

  • Värdepapper och fast egendom behöver inte avyttras i ett arvskifte. De kan tas över av dödsbodelägarna om det så önskas. 
  • Om det emellertid finns många dödsbodelägare i dödsboet kan det ibland vara enklare av praktiska skäl att sälja av värdepapperna och skifta ut likvida medel till arvtagarna. 
  • När det gäller fastigheter upplever vi att dödsbodelägare ofta drar sig för att dela upp ägandet av fastigheten och därmed samäga den.  Då kan det vara bättre att sälja fastigheten och dela på likviden för att undvika trassliga konstellationer som kan vara svåra att upprätthålla i praktiken. I dessa situationer kan även dödsbodelägarna välja att enas om att en av dödsbodelägarna tillskiftas fastigheten på sin lott, för att sedan kompensera de andra delägarna med en så kallad skifteslikvid, en summa pengar, i ersättning.
  • Tidsåtgången beror på hur omfattande arvskifte som ska göras, och hur komplext det är utifrån den enskilda situationen. Exempel på faktorer som påverkar tidsåtgången kan vara; att dödsbodelägarna inte är överens om hur arvet ska fördelas, att arvet omfattar många tillgångar eller att arvet omfattar tillgångar utomlands. I det fall arvet omfattar fastigheter, behöver även lagfart sökas för att ägarbytet rättsligt ska ske. Utöver dessa faktorer spelar även handläggningstid hos berörda banker stor roll, både inför arvskiftet och vid verkställandet.
  • Tidsåtgången för ett arvskifte kan därför vara allt mellan 2-8 månader, men kan både förkortas och förlängas beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet.

Huvudregeln är att bröstarvingar som tar emot gåvor från föräldrar automatiskt får det som ett förskott på arv, medan det för övriga arvingar kräver en specificering av det i ett gåvobrev för att det ska utgöra förskott på arv. 

Förskott på arv kan aktualiseras när en arvinge mottar gåvor innan ett arv ska fördelas. Dessa gåvor kan därför anses vara ett förskott på ett kommande arv och kan därför regleras mellan dödsbodelägarna vid arvskiftet. Följden av regleringen blir att delägarna får lika mycket av arvet från den avlidne på så sätt att förskottet avräknas från den som erhållit förskottet. Det är därför viktigt att förskott på arv antecknas även i bouppteckningen, vilken ligger till grund för arvskiftet.

Skifteslikvid är en överenskommelse om att likvida medel, dvs en summa pengar, ska utgå från en part till en annan, som syftar till att reglera det ekonomiska resultatet avseende arvsfördelningen mellan dödsbodelägare. Det kan vara lämpligt om exempelvis en av dem mottagit egendom till ett värde på sin lott som överstiger vad denne haft rätt till.