Bouppteckning
När någon avlider och sorgen är som tyngst ska anhöriga även hantera juridiska och ekonomiska frågor. Det första att ta tag i är ofta bouppteckningen. Vi hjälper gärna till.
- Vad är en bouppteckning?
- Vem ansvarar för att den görs?
- Kan man göra den själv?
Vad kostar en bouppteckning?
Pris: 2 250 kr / timme
Vid det inledande mötet går vi igenom din juridiska situation och ser över hur vi på bästa möjliga vis kan hjälpa dig vidare. Vi gör en uppskattning av pris och tidsåtgång och sätter en gemensam plan framåt.
Vad är en bouppteckning?
När en person bosatt i Sverige avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning är en förteckning över vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade den dag hen gick bort. Även tillgångar och skulder i utlandet ska antecknas i bouppteckningen. Bouppteckningen fastställer dessutom vilka som är dödsbodelägare, vilka juridiska handlingar som förekommer och utgör en legitimationshandling i hanteringen av dödsboet.
Hur går en bouppteckning till?
En bouppteckning inleds med att man utreder vem som är dödsbodelägare samt vilka juridiska handlingar, tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Därefter inhämtas det underlag som behövs för att kunna sammanställa bouppteckningen och delägarna kallas till bouppteckningsförrättningen. För det fall det finns tillgångar och skulder utomlands ska underlag inhämtas från utlandet för att sammanställa bouppteckningen.
Hur lång tid tar en bouppteckning?
Bouppteckningsförrättningen, dvs själva sammanträdet, ska hållas inom tre månader efter dödsfallet och därefter ska själva bouppteckningshandlingen lämnas in till Skatteverket. När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket, vilket brukar ta några veckor, ska arvskifte upprättas och genomföras om det finns fler än en dödsbodelägare. Om dödsboet har egendom inom EU bör det ansökas om ett europeiskt arvsintyg för att kunna avveckla dödsboet i andra EU-länder. Europeiskt arvsintyg utfärdas av Skatteverket och det är just nu långa handläggningstider. Därför bör ansökan skickas så tidigt som möjligt.
Vad händer om man inte är överens?
Om dödsbodelägarna inte är överens om hur dödsboet ska tas om hand kan man ansöka om att tingsrätten förordnar en boutredningsman. En boutredningsman kan också förordnas när det mellan dödsbodelägarna tvistas om svensk lag eller annan utländsk lag ska tillämpas på arvet. Boutredningsmannen är vanligtvis en advokat eller familjerättsjurist med stor kunskap och kompetens att hantera dessa frågor. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen och utredningen av dödsboet samt fattar beslut om hur arvet ska fördelas. Ett beslut av boutredningsmannen kan överklagas i domstol.
Vad kan Verahill hjälpa oss med?
Det finns inga juridiska hinder att man gör bouppteckningen själv, men många känner sig osäkra och vänder sig till oss jurister ändå. Vi på Verahill har stor erfarenhet av att hantera de juridiska och ekonomiska frågorna som uppstår i samband med ett dödsfall och kan självklart hjälpa till med bouppteckningen. Vi utreder vilka som är dödsbodelägarkretsen, inhämtar underlag och upplysningar och ser till att tidsfrister hålls. Självklart ser vi till att alla juridiska handlingar som förekommer i dödsboet hanteras på rätt sätt. Våra experter i internationella frågor hjälper er för det fall dödsboet har kopplingar till andra länder förutom Sverige.
Relaterade tjänster
Vad kostar en bouppteckning?
Kontakta oss gärna för att få en prisuppskattning för just ditt ärende. Börja med att boka in dig för ett kostnadsfritt samtal med oss på Verahill Familjejuridik för att få vägledning. Du förbinder dig inte till något. Om du väljer att gå vidare med uppdrag till oss kommer juristen ge dig en prisbild för just din situation.
Frågor och svar
Det gör dödsbodelägarna gemensamt. Om man inte har tid, känner att man inte kan komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter inom dödsboet eller om man inte är ense är det vanligt att man tar hjälp av en juristbyrå.
Kostnaden för begravningen betalas med dödsboets tillgångar. Saknas tillgångar finns möjlighet att ansöka om begravningshjälp hos kommunen.
Det gör dödsbodelägarna gemensamt. Ofta tar man hjälp av en en jurist eller boutredare.
Dödsbodelägare är de som har del i boet och ska ärva den avlidna. Det kan till exempel vara en efterlevande maka/make,barn eller syskon till den avlidna.
Barn som är gemensamma till den avlidna och den efterlevande makan/maken är inte dödsbodelägare utan efterarvinge. En efterarvinge får ut sitt arv först efter att den efterlevande makan/maken har avlidit.
Även en testamentarisk arvinge kan vara dödsbodelägare. Legatarier är inte dödsbodelägare.
Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för förvaltningen av dödsboet. Det innebär bland annat att dödsbodelägarna ansvarar för att betala eventuella räkningar, säga upp eventuella abonnemang och sköta om eventuell bostad.
Dödsbodelägarna ansvarar för att en bouppteckning upprättas och registreras hos Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen.
Dödsbodelägarna ansvarar även för fördelningen av arvet samt avvecklingen av dödsboet.
Ja det måste man. En bouppteckning är en handling som fastställer dödsbodelägarkretsen och en sammanställning över den avlidnas tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket.
När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket är det också en legitimationshandling för dödsbodelägarna som behövs för att exempelvis stänga konton eller ansökan om lagfart på en fastighet.
Bouppteckningen ligger även till grund för ett arvskifte.
En bouppteckning måste göras om det finns tillgångar kvar efter det att begravningskostnaderna har betalats. En bouppteckning ska också göras om den avlidna ägde fastighet eller bostadsrätt.
En bouppteckningsförrättning ska hållas senast tre månader efter den avlidnas bortgång. Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad.
En testamentsexekutor är en person som utsetts av den avlidna i testamentet, och som har till uppgift att verkställa testamentet och förvalta dödsboet. Testamentet måste vinna laga kraft innan testamentsexekutorns förordnande börjar gälla.
Ja, man kan göra bouppteckningen själv. Viktigt att tänka på är att hålla tidsfrister, att kalla rätt personer inför förrättningen samt att se till att tillgångar, skulder och juridiska dokument tas upp på rätt sätt.
Om det blir fel i bouppteckningen finns en risk att Skatteverket inte noterar den och man får göra en tilläggsbouppteckning senare.
Det är viktigt att bouppteckningen blir rätt, så att även arvskiftet blir det.
Man kan inte ärva skulder. För det fall det saknas pengar i dödsboet kan man däremot i vissa fall bli betalningsansvarig för tjänster man själv beställt i dödsboets namn.
Ja, om man väljer att göra bouppteckningen själv så har Skatteverket en mall för hur en bouppteckning kan se ut.
Om bouppteckningen är av enkel natur kan det i vissa fall gå bra att göra bouppteckningen själv. Då kan en mall gå bra att använda.
Dock kan det vara svårt att avgöra om bouppteckningen är enkel eller inte, då det inte bara är t.ex. antalet bankkonton eller bilar som är det avgörande. Ofta finns frågetecken kring vad som ska tas upp i bouppteckningen och på vilket sätt. Det finns en risk att bouppteckningen inte blir korrekt gjord och att Skatteverket inte registrerar den. Den risken finns även om man väljer att använda en mall. Om man efter att bouppteckningen blivit registrerad kommer på att vissa poster har missats kommer man vara tvungen att göra en tilläggsbouppteckning.
Att göra en bouppteckning tar tid och det är mycket att tänka på för att allt ska bli rätt. För att säkerställa att bouppteckningen blir helt korrekt rekommenderar vi att man tar hjälp med att upprätta den.
En bouppteckning ska granskas av två neutrala förrättningsmän. Förrättningsmännen säkerställer att tillgångar och skulder har tagits upp på bästa möjliga sätt och förmåga. Förrättningsmännen får exempelvis inte vara någon av dödsbodelägarna, testamentarisk arvinge eller efterarvinge. Många tar hjälpa en en juristbyrå med bouppteckningen. Då är jurist eller boutredare förrättningsmän.
Bouppteckningen ska skickas till Skatteverkets bouppteckningssektion.
Om det inte finns några arvingar tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden.
Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.
Ja, bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter det att personen avled. Det är alltså inte Skatteverket som upprättar själva bouppteckningen, utan den registreras endast av Skatteverket.
Eftersom bouppteckningen lämnas in och registreras hos en myndighet blir bouppteckningen en allmän handling som kan begäras ut från Skatteverket.
Handläggningstiden hos Skatteverket varierar. För tillfället har Skatteverket hög belastning och handläggningstiden är 8-10 veckor.
Bouppteckningen gås igenom och dödsbodelägarkretsen bedöms. Skatteverket ser också över så att tillgångar, skulder och juridiska handlingar tagits upp på rätt sätt.
Skatteverket kontrollerar dock inte med banker och andra myndigheter att allt som ska tas upp faktiskt har tagits med.
Bouppteckningen registreras hos Skatteverket.
Bouppteckningen ska inkomma till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Om den inte inkommer inom den tiden skickar Skatteverket en påminnelse. Skatteverket får då förelägga den eller de som är ansvariga att bouppteckningen förrättas och att vid vite lämna in bouppteckningen inom viss tid.
Om bouppteckningen trots föreläggandet inte inkommer till Skatteverket inom den angivna tiden kan Skatteverket ansöka vid förvaltningsrätten om att vitet döms ut.
Det är Skatteverket som registrerar bouppteckningen.